Mina döttrar

Julia Famna & Rebecca Engel

Då vi satt och åt tillsammans ikväll så kom det över mig igen,

dessa två är mina största förebilder och min kärlek till dom vet inga gränser.

Dom båda hade bestämt att ses för att prata och säga hejdå på ett tag och frågade om jag ville följa med.

Vi fick igår ett sms under dagen av den äldre dottern som berättade att på fredag flyttar jag till Köpenhamn.

Därav middagen, för fredag är imorgon.

Jag borde inte bli så förvånad då dom vuxit upp med mig som mamma,

en person som aldrig någonsin kan planera något som ligger mer än några timmar bort.

Lika sorgligt som jag tycker det är att inte ha dom omkring mig hemma, lika stolt ät jag över att dom följer sina drömmar och har det enorma modet som dom har.

Tolv år gammal åkte Julia buss själv i Spanien, argumenterade med föraren om växeln på mynten, på spanska.

Rebecca kom hem och berättade att hon köpt en resa till Atlantkusten där hon tänkte lära sig surfa.

Julia satte sig på ett flyg själv till Usa för att vara där i tre veckor hos en familj vi träffat i tre timmar på en middag.

Båda har jobbat som barnvakter utomlands hos familjer där dom tog hand om åldrarna spädbarn till trotsålder.

Vi har tillsammans varit på allt från valsafari, vandringar till glaciärskidåkning.

Campat i åska och spöregn på Franska kusten till

 Louis Vuittonfester.

Frågar man dom tror jag att dom tycker att jag är en hönsmamma.

Frågar man andra tycker dom att jag varit helt galen som låtit dom åka iväg på äventyren.

Idag är dom två enormt kloka, vackra och helt underbara människor som nu ska ut på ännu  fler äventyr  världen.

Den ena kommer göra världen lite vackrare genom att skapa magiska platser för oss andra som landskapsarkitekt.

Ett hjärta som brinner för natur, och sociala möten för alla i vårt samhälle.

Den andra provar sig fram lite just nu, men jag blir inte förvånad om hon snart leder människor genom yogans värld på sitt andliga och inkännande sätt.

Just nu packas det väskor här hemma igen,

för vilken gång i ordningen går nog inte att räkna.

Som sagt jag beundrar deras mod och lust till äventyret.

En sån dag..

En gårdagskväll som avslutas med att möta upp vänner och pussas och kramas då vi inte bor i samma stad.

Hem för att att laga middag och sitta i timmar och prata med Malin, Petra, våra döttrar och en son.

Återigen är vi samlade en stund med barn, vänner, hundar och det är dom bästa av timmar som finns.

När man omger sig med människor som, och själv är en som inte allt för länge befinner sig på samma plats, oavsett om det är långa eller korta resor, långa eller korta stunder man är på äventyr så är samlingarna så fina.

Vi samlas runt något,

samlar ihop varandra

eller ibland 

samlar ihop sig själv.

Imorrn reser Malin till Costa Rica och jag har just bokat en biljett till mannen som ska till Karibien.

Yngsta dottern åker till Palma nästa vecka och samtidigt är den äldre dottern i Rotterdam.

Jag vaknade till ett meddelande som jag fått under natten från en vän som just nu befinner sig i Colombia.

Ett meddelande med en mening som man hör då och då, man säger den själv ofta till någon man tycker om.

Men just denna gång, då hon berättade vem som sagt meningen hon delgav mig vände den lite upp och ner på min värld.

Jag låg länge och tittade ut genom fönstret,

gick sedan upp, kokade te och berättade om den för Malin som också vaknat.

Vi båda fick tårar i ögonen och hon sa:

Ska det bli en sån här dag idag.

Ja, det blir en sån dag idag.

"You are born into this world

 a spirit of pure love that takes this body

 in which you dwell as a house for the

 duration of your journey here.- Ara"

En helg i Santanyi

Helgen har jag tillbringat hos en vän i Santanyi.

Det har varit helt underbart, som att vara på en minisemester.

Jag som haft en längtan i Sverige att komma ut ur staden, hittade den känslan igen så fort jag kom hit.

Det var den här drömmen jag hade om Mallorca då jag och min yngsta fört började prata om att prova på en flytt hit.

Den lilla byn med torget, det lugna tempot, små grusvägarna, badvikarna, vandringarna, oliv och mandelträden.

Allt detta finns här.

Vik efter vik längst kusten med turkosa laguner som man tar sig till genom vad som känns som hundratals vingliga trappsteg ner från klipporna.

En av de mest besökta stränder på Mallorca ligger en bit bort, Estrenc.

Där är det kilometer efter kilometer med pudrig vit sandstrand.

Vi var även förbi Flor de Sal där salthögarna är större än man trodde var möjligt.

Det finns en liten gårdsbutik med alla deras produkter i , men man kan också köpa saltet för 

2Euro / kilo i en saltautomat om det skulle vara stängt när man passerar.

Hemma hos min vän finns det något annat som är bland det vackraste jag sett.

Ett rosépepparträd, där pepparn hänger i stora rosa klasar.

Tack för en fin helg hos dig Petra, den var välbehövlig och något jag kommer ha med mig länge.

Galilea

En kväll ute i Santa Ponsa.

Det är 28 grader både i luften och vattnet, solen är på väg ner och vi badar i dom höga vågorna, sätter oss på den lilla hippiebaren på stranden och njuter.

Just nu är en vän till mig och Malin nere och hälsar på i en vecka, så det blir arbete och utflykter blandat på dagarna.

Igår åkte vi tillbaka till Galilea där vi alla var i Maj.

Det är Mallorcas högst belägna by och väl värt ett besök.

Förra gången vi var där så vandrade vi dit via stigar uppe i bergen.

Igår tog vi vår lilla bil på de smala vägarna där man möter allt från traktorer till stora grupper med cyklister.

Uppe i byn finns en vacker liten kyrka, två små restauranger och en liten butik där det mesta kommer från byn- mandlarna, honungen, äggen, grönsakerna, likören och alla vackra bestick i olivträ.

Idag har vi varit i Alaro, tittat på ett hus (Malin).

Nu sitter vi några timmar och arbetar hos Gunilla på El Perrito.

Jag lägger ordrar hos producenter, redigerar bilder. Malin sitter i en intervju för en svensk yogatidning. Sofia skriver intensivt på sin bok. Sofia ger även healing och jag har nu blivit healad två mornar och imorgon bitti är det dags för den tredje och avslutande.

Det är så spännande att se vad som sker under och efter healing.

Hur kroppen reagerar, vilka energier som rör sig, vilka bilder och händelser som passerar under stunden.

Sofia har själv gjort en fantastisk resa genom healing och kanske att jag kan få henne att berätta om den.

Söndag i Catalina

Tänk att jag vaknade upp till den här utsikten idag.

Klockan 7.30 var jag och min hund ute på powerwalk längst med hamnpromenaden.

Det var inte bara vi som var ute, det rastades hundar, promenerades, joggades och cyklades.

Några hade inte kommit hem ännu från lördagskvällens äventyr utan satt i djupa samtal på kajkanten.

Det är precis detta som jag saknat sedan vi kom hem från tiden då vi bodde i Valencia.

I hörnet på gatan står en man och säljer tidningar till förbipasserande. Caféet håller på att öppna för alla som är sugna på en kaffe och nypressad juice. Solen börjar värma upp gatorna och det är sömnig söndag i luften.

Havet och hamnen framför oss, bakom ligger bergen och snett till vänster den vackra katedralen.

Även om jag saknar mina flickor så är jag så oändligt tacksam över att vara här. Det är så rätt och senaste året har allt visat tecken på att det är hit jag ska.

Som Malin och jag ofta säger: Är det rätt så går det lätt.

Tittar man tillbaka på min väg hit så finns det ingen tvekan om att det är så. Då menar jag inte lätt som i att ta beslutet att flytta hemifrån utan att familjen följer med. Utan i praktiska ting, som att kunna bo med Malin & Isak tills jag på plats hittar boende. Som att det fanns en extra flygbur till hunden och en plats på planet till honom. Att jag fick underbara Sanne & Lars som agenter och lämnar Soul of Maïa i de tryggaste av händer. Att mina fina döttrar ville arbeta och hjälpa mig med företaget från Sverige.

Nu lämnar vi Caféet på hörnan och går till havet-det är ju ändå söndag. 

På väg

Idag provar jag att mobilblogga för första gången. Det verkar inte som att det går att välja typsnitt & färger på samma sätt som på datorn. Det är en spännande dag, pirrig, nervös & sorgsen på samma gång. Alla känslor är i omlopp hela tiden. Jag befinner mig konstant i en känsla av att ha glömt något viktigt. Klockan tre inatt ringer klockan för avfärd mot Arlanda. 

Ett nytt äventyr börjar.