Beyond

Jag vet att vissa inte klarar av doften, 

men jag klarar mig inte utan den.

Då jag är hemma så ligger det en ständig doft av rökelse i luften.

Väldigt sällan doftljus, då dom behöver dofta helt naturligt för att jag ska tycka om dom.

Men rökelser och ett lågt mantra spelandes-då kommer inspirationen till att pyssla runt, ta fram yogamattan, akvarellfärgerna, boken, ringa det där mysiga samtalet och fnissa bort en stund, eller som idag då ena dottern kom förbi.

Fram kom alla stenar och kristaller igen.

Jag har tassat runt dom och inte vetat hur jag ska närma mig dom igen.

Jag har saknat dom och ideerna och tankarna har flödat, men ändå har jag inte riktigt kunnat ta dom till mig.

Idag tog vi fram alla och satte igång.

En energi kom med dom och långa stunder satt jag bara och höll dom i handen.

Bergkristallen

den klara, vackra, rena

Opaler, rosenkvarts, mörka onyxer, alla tittades dom på, kändes in och sattes ihop tillsammans.

Temat på yogan igår var balans, och det är även det som malas och kristaller handlar om för mig

-B.A.L.A.N.S-

att sätta ihop dom tillsammans i en balans.

Balans är det som är min utmaning i yogan.

Både fysisk och inre balans.

Min inre balans känner jag rätt väl nu då vi har lärt känna varandra ordentligt under flera år.

Att jag känner den betyder inte att jag har den i min hand eller hanterar den fullt ut.

Däremot har jag upplevt den både då den är satt ur spel och då vi är på samma nivå.

Dagarna runt fullmånen har också varit utmanande i balansen.

Balansen i relationerna.

Vilka får mig ur balans

vilka får jag ur balans

Vilka balanserar jag upp

vilka balanserar upp mig

När jag behöver hitta tillbaka

och centrera mig lyssnar jag ofta på

DENNA

Det har hjälpt mig i flera år nu.

B.E.Y.O.N.D

Det är dit jag behöver gå för att komma tillbaka till 

center.

Beyond

Nothing lasts forever. 

No one lives forever.
A flower that fades and dies, 

winter passes and spring comes.
Embrace the cycle of Life, 

that is the greatest Love.

Go beyond fear. 

Go beyond fear…
Beyond fear takes you into the place where Love grows.
When you refuse to follow impulses of fear, 

anger and revenge.
Beyond means to feel yourself.

Start every day singing like the birds. 

Singing takes you beyond…

 beyond… beyond… beyond…

We need a repeated discipline, 

a genuine training to let go of our old habits of mind and to find and sustain a new way of seeing.

Go beyond the rights and the wrongs.
Prayer clears the head and brings back peace to the Soul.
Go beyond to feel the Oneness of the Unity. 
Sing - singing takes you beyond… 

beyond… beyond… beyond…

We are all the same, 

all the same.
Looking to find our way back to the Source, 

to the One, to the only One. 

Go beyond revenge. 

The greatest moment in our lives is when we allow us, 

to teach each other.
Go beyond to feel the Oneness of the Unity.

Singing, singing takes you beyond… 

beyond… beyond… beyond…

Mina döttrar

Julia Famna & Rebecca Engel

Då vi satt och åt tillsammans ikväll så kom det över mig igen,

dessa två är mina största förebilder och min kärlek till dom vet inga gränser.

Dom båda hade bestämt att ses för att prata och säga hejdå på ett tag och frågade om jag ville följa med.

Vi fick igår ett sms under dagen av den äldre dottern som berättade att på fredag flyttar jag till Köpenhamn.

Därav middagen, för fredag är imorgon.

Jag borde inte bli så förvånad då dom vuxit upp med mig som mamma,

en person som aldrig någonsin kan planera något som ligger mer än några timmar bort.

Lika sorgligt som jag tycker det är att inte ha dom omkring mig hemma, lika stolt ät jag över att dom följer sina drömmar och har det enorma modet som dom har.

Tolv år gammal åkte Julia buss själv i Spanien, argumenterade med föraren om växeln på mynten, på spanska.

Rebecca kom hem och berättade att hon köpt en resa till Atlantkusten där hon tänkte lära sig surfa.

Julia satte sig på ett flyg själv till Usa för att vara där i tre veckor hos en familj vi träffat i tre timmar på en middag.

Båda har jobbat som barnvakter utomlands hos familjer där dom tog hand om åldrarna spädbarn till trotsålder.

Vi har tillsammans varit på allt från valsafari, vandringar till glaciärskidåkning.

Campat i åska och spöregn på Franska kusten till

 Louis Vuittonfester.

Frågar man dom tror jag att dom tycker att jag är en hönsmamma.

Frågar man andra tycker dom att jag varit helt galen som låtit dom åka iväg på äventyren.

Idag är dom två enormt kloka, vackra och helt underbara människor som nu ska ut på ännu  fler äventyr  världen.

Den ena kommer göra världen lite vackrare genom att skapa magiska platser för oss andra som landskapsarkitekt.

Ett hjärta som brinner för natur, och sociala möten för alla i vårt samhälle.

Den andra provar sig fram lite just nu, men jag blir inte förvånad om hon snart leder människor genom yogans värld på sitt andliga och inkännande sätt.

Just nu packas det väskor här hemma igen,

för vilken gång i ordningen går nog inte att räkna.

Som sagt jag beundrar deras mod och lust till äventyret.

Tillgänglighet

Idag har vi varit tagna, och inspirerade av filmen vi såg igår

"The theory of everything"

samtalen har kretsat runt frågorna:

Vad skulle du göra om du fick veta att du hade två år kvar att leva?

och

Men, tänk om du bara har två år kvar att leva utan att veta om det,

ska du fortsätta leva som du gör då?

Efter att ha tänkt ett tag så kände jag att då jag sedan nyår haft ordet tillgänglighet i huvudet, så skulle jag titta mer på det än vad jag gjort fram tills nu.

Vilka är jag tillgänglig för.

Hur tillgänglig är jag för andra.

Hur tillgänglig är jag för mig själv.

Vilka låter jag ta för givet att jag ska vara tillgänglig för dom och hur mycket av min tid får dom.

Vilka vill jag lägga mina räknade minuter på.

Skulle jag vakna på morgonen och göra det jag gör idag?

Skulle jag ta tag i de drömmar jag har här och nu istället för att vänta?

Skulle drömmarna bli större eller se annorlunda ut än vad de gör idag?

Att livet inte varar för evigt vet vet vi och tankarna på det dyker upp då och då.

Om det är två år eller många år kvar är inget någon av oss vet idag,

och det spelar inte så stor roll om vi varje dag gör den värd dom minuterna som försvinner under tiden vi 

LEVER

Hos en vän

Fylld av glädje, inspiration och lust sitter jag och går igenom en stor mängd bilder jag varit iväg och tagit på denna vackra själ.

I den vackraste av miljöer har jag fått

fota, prata, skratta, begrunda, vrida & vända på, utmana & bli utmanad, laga mat, dricka kaffe, promenera, så som det är när man är med nära, nära vänner.

Good friends are like stars

You don’t always see them

But you know they are always there

En helg i Santanyi

Helgen har jag tillbringat hos en vän i Santanyi.

Det har varit helt underbart, som att vara på en minisemester.

Jag som haft en längtan i Sverige att komma ut ur staden, hittade den känslan igen så fort jag kom hit.

Det var den här drömmen jag hade om Mallorca då jag och min yngsta fört började prata om att prova på en flytt hit.

Den lilla byn med torget, det lugna tempot, små grusvägarna, badvikarna, vandringarna, oliv och mandelträden.

Allt detta finns här.

Vik efter vik längst kusten med turkosa laguner som man tar sig till genom vad som känns som hundratals vingliga trappsteg ner från klipporna.

En av de mest besökta stränder på Mallorca ligger en bit bort, Estrenc.

Där är det kilometer efter kilometer med pudrig vit sandstrand.

Vi var även förbi Flor de Sal där salthögarna är större än man trodde var möjligt.

Det finns en liten gårdsbutik med alla deras produkter i , men man kan också köpa saltet för 

2Euro / kilo i en saltautomat om det skulle vara stängt när man passerar.

Hemma hos min vän finns det något annat som är bland det vackraste jag sett.

Ett rosépepparträd, där pepparn hänger i stora rosa klasar.

Tack för en fin helg hos dig Petra, den var välbehövlig och något jag kommer ha med mig länge.

Galilea

En kväll ute i Santa Ponsa.

Det är 28 grader både i luften och vattnet, solen är på väg ner och vi badar i dom höga vågorna, sätter oss på den lilla hippiebaren på stranden och njuter.

Just nu är en vän till mig och Malin nere och hälsar på i en vecka, så det blir arbete och utflykter blandat på dagarna.

Igår åkte vi tillbaka till Galilea där vi alla var i Maj.

Det är Mallorcas högst belägna by och väl värt ett besök.

Förra gången vi var där så vandrade vi dit via stigar uppe i bergen.

Igår tog vi vår lilla bil på de smala vägarna där man möter allt från traktorer till stora grupper med cyklister.

Uppe i byn finns en vacker liten kyrka, två små restauranger och en liten butik där det mesta kommer från byn- mandlarna, honungen, äggen, grönsakerna, likören och alla vackra bestick i olivträ.

Idag har vi varit i Alaro, tittat på ett hus (Malin).

Nu sitter vi några timmar och arbetar hos Gunilla på El Perrito.

Jag lägger ordrar hos producenter, redigerar bilder. Malin sitter i en intervju för en svensk yogatidning. Sofia skriver intensivt på sin bok. Sofia ger även healing och jag har nu blivit healad två mornar och imorgon bitti är det dags för den tredje och avslutande.

Det är så spännande att se vad som sker under och efter healing.

Hur kroppen reagerar, vilka energier som rör sig, vilka bilder och händelser som passerar under stunden.

Sofia har själv gjort en fantastisk resa genom healing och kanske att jag kan få henne att berätta om den.

Earth Yoga

Earth Yoga

Sedan jag var här sist har dom flyttat till en ny lokal.

Det är samma fina energi i denna lokal som i den förra.

Sandra som har Earth Yoga är svenska och alla klasser ges på engelska. Du kan vara med om du är ny inom yogan eller erfaren,du själv bestämmer vad du klarar av.

Det finns en fin liten shop med utvalda kläder, smycken, mattor och hudvård. 

Igår åkte dottern tillbaka till Sverige efter en mysig vecka tillsammans. Jag håller tummarna för att hon snart kommer tillbaka. Min äldsta kommer om några veckor och det är hennes första gång i Palma och det ska bli så mysigt att få visa henne allt.

Idag är det lördag och det betyder, gå till marknaden och handla fukt och grönt till ikväll och imorgon då allt är stängt.

Under dagen landar även en vän från Sverige (som ska vara med på Malins yogavecka som börjar här imorgon) som jag hoppas kunna möta upp under kvällen.

Just det, på väg till Earth Yoga ligger en lokal där en kvinna gör egna ljus-väldigt vackra.

Vad hindrar dig?

Denna ö-

havet, bergen.

Det går inte att komma hit och inte bli påverkad.

Du blir inte bara påverkad av det vackra för ögat, utan också av alla krafter som finns här.

Det verkar som att alla som befunnit sig här en längre tid än under några semesterveckor genomgår en förändring.

Jag kände av det förra gången jag var här tillsammans med min yngsta dotter. Vi hade många utmanande samtal hon, jag och Malin den gången.

Jag behövde göra en förändring i livet, men visste inte riktigt om jag vågade, hade kraften och självförtroendet att göra den.

De senaste åren har varit en process på så många sätt, både en egen och tillsammans med andra, men att vara i en process och sedan verkligen ta steget till en förändring i dom bitar man får syn på i processen är ett stort steg.

Nu, elva månader senare sitter jag här.

Jag är beredd att ta tag i de förändringar som ska ske.

För er som läst boken "Var den du är och förändra världen" förstår vad jag menar med meningen:

Ja, jag är beredd att oskapa och förstöra allt som hindrar mig att vara den jag verkligen är i min sanning.

Mina döttrar saknar jag varje sekund, men dom är stora nu så det är så här det ska vara.

Dom har egna liv att skapa och ha full frihet att göra sina beslut om hur det livet ska se ut.

Mitt beslut hade självklart varit svårare om dom inte sagt att: 

Gör detta mamma, det blir jättebra du får inte låta bli att följa din dröm.

Vilket är något jag vill förmedla tillbaka till dom.

Begränsa inte dig själv.

Livet och sättet vi väljer att leva på ser olika ut för alla.

Det finns inga rätt eller fel så länge du följer din inre röst och din egen sanning.

På lördag kommer min yngsta dotter hit en vecka och det kommer bli alldeles underbart att få vara tillsammans här igen-elva månader senare.